Höll på att dör för en stund sen...kändes det som iallafall. Wille lyckades få bort min försegling på skåpdörrarna till skåpet under diskbänken. Jag anade inget ont,jag hörde hur han lekte med kattens leksak men sen vart det tyst. Jag reagerade på det rätt fort för jag vet ju att han håller på med hyss då, så jag skyndar till köket för att se vad han har för sig och hittar honom sittandes på golvet med en maskindiskmedelstablett i munnen. Jag kastar i väg den och tar ungen under armen,in i badrummet och sköljer munnen med vatten. In i köket igen och ger honom mjölk,kollar hur mycke han hade fått i sig...puh...bara en hörna,men ringer giftinformationen direkt och hör efter. Det var ingen fara med honom med tanke på att jag sköljde munnen så fort och gav honom nåt att dricka och så sa hon att maskintabletterna inte är så farliga längre och att jag inte behövde oroa mig. Men jag skulle hålla koll på om han fick ont i munnen eller börjar kräkas,måste åka in till akuten i sånt fall men hon sa att det är ytterst ovanligt.
Tänk vad en sån liten unge kan skrämmas och ja vad ska man säga,det lär ju bara vara en försmak av alla år jag har kvar i livet. Hur ska man kunna klara alla hjärtattacker ;).
Bye bye
Wille mår utmärkt by the way =)
Det är helt sjukt vad dom små liven ställer till med... och det är väl så "Små barn små problem, Stora barn stora problem"
SvaraRaderaSkönt att det gick bra!